Ja men jag måste berätta att jag blev lätt irriterad, eller ja, snarare less kanske, igår. Jag levde med min iphone i harmoni precis som vanligt, den fungerade precis som jag ville att den skulle. Hängde t.o.m ut på en springtur.
Allt var frid och fröjd. Men...

Jag kommer hem, runt 8? Sätter ner telefonen i köket, går vidare och hälsar på mina katter och gör lite annat hemmajobb. Kommer på att jag ska ringa till Katja och höra hur det är med henne (hon fick ont i nacken under dagen). Går till köket, och hämtar telefonen. Trycker på den för att låsa upp, inget händer. Trycker igen, inget händer. Gör om samma sak åter en gång, inget händer. Jag börjar vid den här tiden bli ganska brydd. Men jag ger inte upp. Jag försöker hålla ner avstängningsknappen, för jag tänker att den kanske råkats stängas av. Inget händer. Jag vet att jag hade relativt mycket batteri, men kommer ändå till slutsatsen att den självklart har tagit slut och måste då laddas.

Jag går och sätter den på laddning, ingenting händer. Försöker återigen sätta igång telefonen, ingenting händer. Jag funderar nu starkt på att skrika rakt ut i frustration, men ger inte upp. Jag försöker med allt jag kan komma på. Håller in den knappen visst länge, den andra knappen så länge, och den tredje knappen ännu längre. INGENTING HÄNDER! OK. Va jävla bra då. Jag tänker som så att telefonen är trött, den vill vila. Jag låter den göra detta medan jag går och badar och tänker på annat.

Nån timme senare återvänder jag till min iphone för att återigen försöka få liv i den. Jag har inte mycket hopp för det vid det här laget, som ni kanske kan förstå. Och självklart så händer det fortfarande ingenting, vad jag än gör med telefonjäveln.

Just nu börjar jag bli deprimerad. Jag tänker på hur mycket fanskapet kostade. Att det är ett jävla microkort i den som inte funkar i nån annan mobil jag har, så jag kommer inte ha nån telefon alls om den pajar. Att jag snart ska åka till skåne, och då kommer vara telefonlös?? Jag fortsätter att pilla med telefonen tills jag helt plötsligt ger upp. Jag kommer fram till att den har helt enkelt slutat fungera, sagt upp sig, kastat in handduken. Jag somnar.

Jag sover inte bra. Jag tänker mycket på min iphone, och det faktum att den rakt upp och ner beslutat sig för att sluta fungera. Jag funderar på vad jag ska göra. Jag måste alltså skicka in den på lagning och då vara utan telefon hur länge? Jag funderar även starkt på att ringa till telia och skrika åt dom att jag inte tänker betala för något som inte fungerar.

På morgonen vaknar jag klockan 06.00 av att Per säger hej då när han ska åka på jobbet. Efter detta kan jag inte somna om. Jag funderar fortfarande väldigt mycket, på min iphone. Jag beslutar mig för att ut o springa, och få bort lite frustration på det viset.

Och varje gång jag går förbi min iphone försöker jag febrilt att få igång den, något som inte vill hända.

När jag väl kommer till jobbet, och en telefon (eftersom min slutat att fungera) så ringer jag till Telia. jag säger att att vill skicka in min telefon för lagning. Vi diskuterar detta en stund om vad som är bästa lösningen. Och till sist frågar jag varför detta hänt. Hon ger mig då ett snabbt tips om hur jag eventuellt skulle kunna få igång telefonen. Detta är något jag testat flera gånger redan, och det påpekar jag. Hon frågar då om jag höll in knapparna länge, jag svarar "ja i ungefär 30 sek kanske". Hon föreslår ungefär en minut. Jag har självklart telefonen med mig, och testar att göra detta. Jag påpekar för henne att det inte händer någonting, hon säger att jag ska vänta, jag väntar.
och väntar.

Tror ni inte att den jävla telefonen startar!!!!!

jag blir så jävla lättad att jag känner hela kroppen slappna av. Enligt henne på Telia så är detta ett vanligt förekommande. Jaha!? Jag vet många med iphone, jag frågar er nu. Visste ni detta?



/en lättad och lite gladare Tanja